The way we get by

Regnet öser det. Det blåser halv storm. Jag har inget att göra.

Men jag är glad.
Idag är en bra dag.
Jag har en jämt molande värk i hela kroppen efter gårdagens gymbesök. Känner mig sådär fit som man gör ibland. Och gymmet var inte alls så tråkigt som jag minns det.
Har pratat om lägenhet och Växjö och plugg och livet.
Och allt känns bara så bra.
Denna hösten kommer bli precis så som jag vill ha den.

Det kommer bli första gången på 3 år som jag är i Sverige hela hösten och vintern. Utan att hoppa över x antal månader. Är inte utan att det känns lite konstigt.

Kärlek

Idag har jag köpt finaste, finaste skorna. Under flera minuter var jag fullständigt komplett lycklig.

Förberedelserna inför RaR är på gång, åh vad jäkla kul det kommer bli!

Valborg // Första maj

Valborgskvällen spenderades på uteservering med J, och sedan joinade de andra oss för drinkar. Gottgott. Det finns få saker som är så härliga. Jag älskar uteserveringar.

Idag har jag varit på släktkalas. Andra kusinen hade också köpt hus nu. Så då är det väl jag som står på tur.. om några år, haha. Men det var trevligt, satt ute hela tiden, så ärmarna har blivit lite röda idag igen. Soldyrkare!

Just nu äter jag godis. Choklad och zoo-apor. Sjukt gott. Trots att rött godis innehåller löss. Tv:n är sjukt tråkig. Inget bra alls idag. Suck.
Men imorgon är det shopping med J!

Onsdag

Följande har hänt idag:

1. Min klänning är klar. Och även om det känns som en evighet, så har det inte ens gått två veckor sedan jag började.
   
2. Jag har solat i det underbara vädret. Jag har också bränt mig och har numera tomatärmar.
   
3. Har blivit utskälld ännu en gång av den religiösa tanten på jobbet.
   
4. När jag så lugnt gled hem från jobbet på min cykel flög en insekt in i mitt hår. Fortfarande cyklandes försökte jag ta bort den. Allt som vanligt. På tredje försöket råkade jag titta ner. Hade jag varit äldre och haft ett dåligt hjärta hade jag nog kolat där och då.
   Det var svart, det var stort och det var avlångt småluddigt.
   Hjärnan sände ut getingpaniken.
   Var tvungen att stanna. Drog fingrarna genom håret snabbt som f*n för att få bort den. Den satt kvar.
   Pulsen ökade ännu lite mer, men jag tvingade mig att hålla huvudet kallt för att hoppa av cykeln och leda upp den på trottoaren. Jag drog med fingrarna ((livrädd för att faktiskt känna den med mina fingrar, självklart)), jag slog halvt hysteriskt, och till slut, tillslut lossnade den sitt krampaktiga grepp från mina hårstrån ((precis nedanför mitt vänstra käkben)), och jag kände en sån otrolig lättnad, som varade i ungefär en millisekund, eftersom jag insåg att jag inte hade någon aning om vart den tagit vägen. Den kunde ju sitta i några andra hårstrån längre bak, eller ligga i huvan på tröjan eller...
   Ni anar inte vilken paranoia man får av getingfobi.
   Sökte panikartat igenom håret och huvan, fick syn på en svart liten klump på vägen. Intalade mig att det var den. Lugnade ner mig och gick ut för att titta. Jovisst, där var den allt. Upponer och antagligen hyffsat död. Bara benen vickade. Fortfarande stor. På riktigt. Underifrån såg den ut som en korsning mellan geting och humla. Obehagligt.
   Gick tillbaka upp på trottoaren. Kände igenom stället där den suttit ungefär 50 gånger till. Sedan kunde jag fortsätta hem. Tre insekter till dundrade in i mig innan jag var framme. Dock små. Jag svalde den ena.

Kalas kalas och mera knas

Igår bjöd jag på barnkalas med grillkorv och marängsviss. Jag hade kul, och jag tror att de andra också hade det, åtminstone med tanke på alla asgarven under kvällen, haha.
Tack så mycket alla ni som kom, var superkul att se er! Och tack för alla presenterna.

22 april

Datumet var 22, dagen var den som symboliserade starten av mitt 21 levnadsår.
Frukost på sängen och presenter tidigt, tidigt.
Kvällen med J på stand-up med Özz Nûjen. Och det var jäkligt kul. Speciellt när han kallade J för en elak jävel. Haha.
Sedan blev det marängtårta med blåbär. Gottgott.

Saturday I love you I do

Uppe med tuppen började lördagen för mig och J med ett ovanligt jobbigt box-pass på Friskis (träningsvärken är inte att leka med!), där jag fick utstå viss oturlig misshandel av en viss person *hint hint*. Men jag överlevde och sedan var det strosning i stan och inköp av ärmtyg innan vi begav oss till Hembygdsparken där vi tittade på djuren och åt världens största glassar. Gottgott.

Kvällen blev slappe med film och godis. Superhärlig vår-dag med andra ord. Yesyes.

Kontakt?

Likasinnad utan liv sökes för att genomlida dagarna. Inga krav förutom faktisk existens.

Don't give up on the dream, don't give up on the wanting

Jag är en drömmare.
Och en realist.
Det går ihop.
Det tjänar inget till att drömma om saker som inte kan förverkligas.

Jag har för mycket fritid. För mycket tid ensam. För mycket tid att tänka.
Det blir nya projekt, nya drömmar. Och de gamla, som snart ska ske (men aldrig tillräckligt snart), betyder lite mindre. Jag har inte lust att vänta. Jag har inte ett sådant tålamod. Jag har ju inte direkt något annat för mig, så varför skulle jag inte bara kunna dra iväg?
Det ska vara nytt, snabbt och inte som något annat jag gjort.
Drömmar har sin charm. Det är lätt att bli förälskad.

Men som i alla sagor finns där något fel, som förstör allt det fina. I verkligheten är det pengar. Jag har inte tillräckligt. Jag måste spara, vänta.
Mitt liv är en enda stor väntan på nästa grej.

Stupid.

Jag tackar nej till en heldags jobb på en lördag, där jag har annat inplanerat, och får småångest. Hur sjukt är inte det?
Visst att jag har annat, men det är annat som hade gått att flytta. Fastän det hade känts lite dumt nu när jag har lovat den ena och tjatat på den andra.
Förmiddag eller kväll, inga problem, då hade jag kunnat göra allt. Men en heldag... många timmar.
Önskar nästan att jag tackat ja. Har inte alls mycket denna månaden, och jag behöver pengarna.
Dessutom är det extraextra denna helgen. Bah.
Får hoppas att jag har en jävligt bra dag, annars kommer jag inte över att jag var så korkad.

Å andra sidan har jag gjort den de ringde efter mig glad.
Alltid något. Hoppas det var Tilda.

Kladdkaka, syjunta och shopping

Lördag: Fest. Vi impulsbakade en kladdkaka.
Den blev fantastiskt god.

Söndag: Sydde J's medeltidsbyxor. Nästan färdiga. Och lite nålstick får man stå ut med! Haha.
Det blev bio också. Kenny Begins. Den dröp av 90-tal. Egentligen var den nog inte så bra, men med tanke på att man satt och garvade nästan hela filmen, så skulle jag lätt se den igen.

Måndag: Ge-kås! Handlade massor. Men, det var saker jag behövde. Och, eh... lite annat... En gul väska bland annat. Mamma och brodern har meddelat hur ful den är. Tackar tackar.

That's the end and that's the start of it

M Tittar på gamla bilder *nostalgi* säger:
men du jag ska pysa nu, ha det så bra
och remember! Vi ska bli roliga igen!

Vi cyberspacetummade på det.

.

Rastlös, rastlös, rastlös.
Och chokladsugen.
Underbara, underbara choklad..

Cinderella in her partydess

Ibland har jag så mycket jag vill säga, så mycket jag vill ta ställning till och skrika ut till världen. Men så finns det inte någon tid, eller så saknas de rätta orden.
Jag brukade inte ha några problem med det. Men man förändras med tiden, så är det ju.
Har många gamla kompisar jag inte pratat med på år och dag, men så får man plötsligt höra att den gråa musen har blivit partypingla, nykteristen har blivit värsta suputen, och jag, jag är precis likadan som jag var för alla dessa år sedan... Varför händer det inget med mig? Varför genomgår inte jag en förändring som får alla att häpna? Varför måste just jag förbli samma tråkiga person dag ut och dag in?
Antar att det är ett av livets många outgrundliga mysterier.
Fast jag hade allt bra gärna velat ha ett sånt där "changing moment" jag också.

You're just a line in a song

Det känns som att jag börjar få ordning på allt. På livet i stort.
Har varit hos tatueraren, har packat inför helgen, städat ut lite mer, fått massa erbjudanden om jobbtider som jag inte kunde på...
Tror mest det är städningen som gör det. Ut med det gamla, in med det nya. Även om det blir väldans mycket mer ut än in. Det är bra med lite rensning i livet. Att klara göra sig av med saker som man faktiskt inte behöver, även om det är lite svårt ibland.
Fast en del blir sparat. Ska lägga allt i en stor låda och skriva Nostalgi med stora röda bokstäver ovanpå locket.
Next stop: Överfyllda garderoben. Oooh vad jag har mycket kläder...

Någon som vill ha?

Another day, another life..

Var hos sjukgymnasten idag. Hon klämde massa och frågade om det gjorde ont. Det gjorde det inte. Men när jag satt på cykeln hem, då gjorde det ont.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med mitt liv. Ibland tänker jag att allt är helt okej, men sedan är det alltid något som påminner mig om hur lite jag egentligen trivs med hela det här. Och om någon läser och tror att ni vet vad det handlar om, ni har ingen aning.

Ännu en trevlig liten tant dog på jobbet i morse, ungefär i samma stund som jag klev in genom entrédörren. Är det sådant som kallas en härlig start på dagen?

Loose lips sink ships

Det är fortfarande ljust ute, trots att klockan är strax efter fem. Känns bra. Jag behöver ljus. Egentligen är det sol jag behöver, men ljus är nog det närmsta vi kommer i detta gråa land.

Jag och J tog en tur med skridskorna på Västersjön i söndags. Det var så fint väder. Sen att där låg ett fem centimeter tjockt snötäcke över isen var väl mest lite otur. Fast det var fint.

Har varit "hemma" i lite mer än två veckor nu. Än så länge vill jag inte slå i sönder fönstret och flyga iväg. Fast å andra sidan har jag knappt varit här sedan jag kom tillbaka från Spanien. Kan ha med det att göra.
Verkar som att jag blivit en upptagen människa efterallt. Trevligt.