Don't give up on the dream, don't give up on the wanting

Jag är en drömmare.
Och en realist.
Det går ihop.
Det tjänar inget till att drömma om saker som inte kan förverkligas.

Jag har för mycket fritid. För mycket tid ensam. För mycket tid att tänka.
Det blir nya projekt, nya drömmar. Och de gamla, som snart ska ske (men aldrig tillräckligt snart), betyder lite mindre. Jag har inte lust att vänta. Jag har inte ett sådant tålamod. Jag har ju inte direkt något annat för mig, så varför skulle jag inte bara kunna dra iväg?
Det ska vara nytt, snabbt och inte som något annat jag gjort.
Drömmar har sin charm. Det är lätt att bli förälskad.

Men som i alla sagor finns där något fel, som förstör allt det fina. I verkligheten är det pengar. Jag har inte tillräckligt. Jag måste spara, vänta.
Mitt liv är en enda stor väntan på nästa grej.