Ibland har jag så mycket jag vill säga, så mycket jag vill ta ställning till och skrika ut till världen. Men så finns det inte någon tid, eller så saknas de rätta orden.
Jag brukade inte ha några problem med det. Men man förändras med tiden, så är det ju.
Har många gamla kompisar jag inte pratat med på år och dag, men så får man plötsligt höra att den gråa musen har blivit partypingla, nykteristen har blivit värsta suputen, och jag, jag är precis likadan som jag var för alla dessa år sedan... Varför händer det inget med mig? Varför genomgår inte jag en förändring som får alla att häpna? Varför måste just jag förbli samma tråkiga person dag ut och dag in?
Antar att det är ett av livets många outgrundliga mysterier.
Fast jag hade allt bra gärna velat ha ett sånt där "changing moment" jag också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar